Vi måste se bortom nationens gränser

Därför behöver vi en höghastighetsbana.

Gustav Adolf var träffsäker när pekade på platsen för Göteborg och sa: ”Här ska staden ligga”. Vår stad ligger nästan på mittpunkten mellan Oslo och Köpenhamn. Det är 32 mil till respektive stad och inom en radie av 30 mil bildas cirka 44 000 företag varje år. 

I dag har vi bra vägförbindelser, men järnvägen är synnerligen eftersatt. Det tar fyra timmar att ta sig från Göteborg till Oslo med tåget. Hade vi haft en höghastighetsjärnväg hade den resan kunnat klaras av på drygt en timme. Det finns många skäl att satsa på infrastruktur. Det ökar möjligheterna för företagen att hitta rätt kompetens och den enskilde får möjlighet att söka jobb över ett större geografiskt område. En höghastighetsbana skulle dessutom innebära en vinst för miljön eftersom godstrafik då skulle kunna flyttas från väg till järnväg (borde vara intressant för Norge som inte uppfyller klimatmålen på transportsidan).

En höghastighetsjärnväg mellan Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn skulle binda ihop en region på cirka åtta miljoner människor och skapa den starkaste arbetsmarknadsregionen i Norden – ”Flestkusten”. Men av allt att döma kommer det dröja innan vi ens har full tvåspårig järnväg mellan Göteborg och Malmö. De styrande i Stockholm är mer intresserade av en snabb förbindelse till Helsingfors.

Det finns skäl att slåss för vår sak. Om ”Flestkusten” blir en region hamnar Göteborg i centrum. Högteknologiska centra kan bindas samman med högskolor i Köpenhamn, Malmö/Lund, Halmstad och Oslo. En timmes resa till forskningscenter som ESS och Max IV i Lund är en svindlande, men inte på något sätt orealistisk tanke.

Tragiskt nog ingår inte höghastighetsbana mellan Oslo-Köpenhamn i Sverigeförhandlingen där landets stora infrastruktursatsningar planeras. Det borde vara självklart. Endast vi själva kan påverka framtiden, men för att utöva påverkan på betydande personer i Stockholm krävs enighet mellan alla grupperingar i Göteborg, liksom samsyn i landet. Vi har också mycket att vinna nationellt på en slopad mental riksgräns mellan Norge och Sverige. I en framtida kamp om kompetens måste vi vara gränslösa. Framtiden ligger längs ”Flestkusten”!

GOTPORT

Handeln har haft samma logik i 600 år

Göteborg har en lång historia av handel. Starten var förmodligen redan 1473 när handelsplatsen Nya  Lödöse anlades vid dagens Gamlestaden. Då var timmer och master de stora exportvarorna. Det var också export av pappersmassa som byggde flera av de göteborgska handelshusens framgång, liksom la grunden till Nordens största hamn.

Handelshus är fristående bolag som driver utrikeshandel i egen regi. Ofta åtnjuter handelshusen vissa privilegier, exempelvis ensamrätt att handla med en viss produkt i en viss region. Handelshus finns faktiskt inte på så många platser i världen. Förutom i Göteborg hittar man dem i mer kända storstäder som Johannesburg, Dubai, Singapore, Jakarta, Peking och New York. Men det talas inte så mycket om de göteborska handelshusen, de håller låg profil på hemmaplan.

Svenska handelshus har ändrat skepnad under närmare tre sekel. Allt från Ostindiska kompaniet via de skotska familjerna Dickson och Hall under 1700-talet till husen som etablerades under 1800-talet. Det var kända familjeföretag som Ekman, Kjellberg, Renström, Wijk, Waern och Hansson.

I dag är både Ekman och Elof Hansson verksamma. De har klarat av att utvecklas genom långsiktiga kundrelationer och genom att föra vidare kompetens inom företagen. Ekman har varit verksamma sedan 1663, det är antagligen unikt för ett företag med nästan 400 års historia där familjemedlemmar fortfarande finns kvar i ledande funktioner.

 

Elof Hansson startade 1897 och består av tre delar, själva handelshuset, ett investmentföretag och ett fastighetsföretag. Fastighetsbolaget knyter ihop säcken vad avser stadens utveckling. Man är i dag bland annat delaktig i kommande byggnationer vid Norra Masthugget i Göteborg.

Även Stenakoncernen har sina rötter i handel av varor i mer modern tid. En stor roll hade också Göteborgs direkta sjöfartsförbindelser med Europa och, efter 1900, även transoceana länder. Allt detta gjorde att Göteborg kom att bli Nordens ledande exporthamn. 60 procent av alla containrar till och från Sverige går via Göteborgs Hamn.

I december kommer vi kunna se världens största fartyg, MSC-ägda Maya, anlöpa hamnen.

Det är en helt annan storlek än båtarna som trafikerade Nya Lödöse för mer än 600 år sedan, men handeln med varor – den har samma logik än i dag. Undrar sedan hur hamnen ser ut om 350 år, 2365?

 

Positivt: Att det fortfarande fylls på med ”nya” handelshus. Cellmark, som är världens största handelshus inom skogsprodukter, grundades så sent som 1984.

Negativt: Att landförbindelserna med Skandinaviens största hamn är så eftersatt, både på väg och järnvägssidan.

 

Vill du veta mer om hur ditt företag kan göra affärer med Sydkorea?
Handelslunch Sydkorea 11 december 11.30-13.30 »

 

Västsvenska Visioner

Vi människor har en inneboende drivkraft att drömma oss bort, att fantisera om framtida resor, lösningar och galna projekt. I vår region bor 1,6 miljoner människor, här finns...