Tron_pa_Goteborg_420x200

Tron på Göteborg

Så var den äntligen lanserad, vår känslosamma rapport ”Tron på Göteborg”. Under ganska lång tid har jag fått signaler från våra medlemsföretag och andra som jag träffar. Det har varit en känsla som man har förmedlat, att Göteborg måste rycka upp oss. Vi är på väg att tappa fart och mark. Detta samtidigt som vi borde ha de bästa förutsättningarna att skapa något riktigt bra.

Vi var många som funderade över vad som behövde göras. Ett avstamp för att vända blad till det nya, spännande som alla så hett efterlängtar. Vi lät två duktiga erfarna journalister hjälpa oss, Kenny Genborg och Kerstin Sjödén. Om du är intresserad av att läsa rapporten, så finns den i pdf format här.

Vi har inte svar på alla frågor om vad som behöver göras, men vi har försökt att sammanfatta det i tre enkla punkter.

Befolka – Boosta och Benchmarka

Befolka innebär att vi har målsättningen att bli en miljonstad. Med tanke på att det nog tar ett tag så kan vi redan nu börja agera som en miljonstad. Vi bör agera som en stad dit människor vill flytta. En växande stad, tätare, livligare och med bredare arbetsmarknad. Men en tillväxt i harmoni på ett Göteborgskt sätt. Tanken är INTE att vi ska avfolka Alingsås och kringliggande kommuner utan samtidigt så måste den totala regionen växa. Upp till ca 3 milj människor som en stor arbetsmarknad genom goda kommunikationer. Det fungerar på andra platser , så även i Västsverige. Genom bra högeffektiv kollektivtrafik kompletterad med bra vägar är det fullt möjligt att arbetsmarknaden innefattar Uddevalla, Trollhättan, Lidköping, Skövde, Jönköping och Halmstad i söder. Då har vi kompetens som attraherar fler företag att etablera sig i denna region som dessutom innefattar sju högskolor. För att detta skall uppnås krävs rejäla satsningar på infrastrukturen. Mycket är på gång, men vi bör också snarast planera för framtiden, dvs perioden 2025-2050.

Boosta,  dvs satsa på att lyfta fram styrkorna i staden och inte bara fastna i problem. Vi har så mycket som är unikt och som driver staden framåt. Gärna debatt med högt i tak, men hela staden kan inte stanna upp och fastna i fel och brister. Dessa skall rättas till genom att personer avdelas för att rätta till fel och brister. Majoriteten bör planera och arbeta för framtiden. Genom enighet skapar vi styrka och får ett flow i staden, som andra regioner och städer kan bevittna. Vi måste satsa på utveckling, annars hamnar vi i avveckling. Behållastrategin har inte fungerat vare sig för en stad, i ett företag eller i ett förhållande.

Benchmarka, våga jämföra oss med städer som lyckats att kombinera tillväxt och livskvalitet och kunna ta efter de bästa lösningarna. Det finns mängder av lösningar som vi stolt kan ”stjäla” från andra som har haft samma funderingar som vi. På Handelskammardagen den 2 april fortsätter vi på den vägen genom att bjuda in Dr Ann McAfee, som var en av hjärnorna bakom Vancouvers framgångar de senaste 15 åren. Men det finns många andra intressanta städer att titta på. Bara vi gör det på vårt eget sätt, planka rätt av brukar inte fungera.

Det vi vill komma ifrån är ett läge där utgångspunkten är att tjänstemän och politiker engbart gör fel. De har säkert sina fel och brister, men att utgå från att det mesta är fel skapar inget bra klimat. Stöter regelbundet på de som har egenintressen politiskt eller av andra skäl, som medvetet sprider desinformation, för att på det sättet skapa sig fördelar. Gärna debatt, men då ska rätt fakta och uppgifter användas.

Västsvenska paketet och Västlänken är ett bra exempel på projekt, där det förekommer en mängd olika fakta som är rent felaktiga. Från Handelskammaren försöker vi hålla oss uppdaterade och för att framför allt följa kostnadsutvecklingen. Vi hade ett möte med Trafikverkets projektledningen för Västlänken för några veckor sedan. Det vi fick med oss var att man var mycket positiv till projekteringsläget.

Kostnaderna för Västlänken är kalkylerade till 20 mrd kr på 2009 års nivå. Just nu ser det ut som om man har hittat ett antal områden som minskar kostnaderna. Läget i februari var att man låg 3,5 mrd kr under kalkylen. Stora delar av berg och schaktmassorna höll på att få en lösning. Vilket innebar att det mesta kommer man försöka ta ut via transportband och lastning på pråm. Vilket minskar antalet lastbilstransporter radikalt. Tidsaspekten på byggnationen ser ut att bli kortare, tack vare att man etappindelar projektet och bjuder in internationella etrepenadföretag med stora resurser. Passagen vid Korsvägen har landat bättre än tidigare, vilket innebär en nivå på 10,5 meter. Samverkan med Handelshögskolan och Liseberg gör att man samordnar stationer/nya byggnader och sträckningen. Totala bilden såg för stunden bra ut. Långt ifrån det som många debattörer vill påskina.

Jag har en stark tro på Göteborg och Handelskammaren kommer fortsätta arbeta för de tre B:na Befolka Boosta och Benchmarka.

 

 

 

 

 

Industrin viktig för Göteborg och hela Sverige

Dagens nyhet om att Sveriges största företag, AB Volvo,  fortsätter sitt påbörjade effektiviseringsprogram, genom att se över personalkostnaderna. Det kom för vissa som en kalldusch och för andra var det mer väntat. Redan i höstas annonserade koncernchefen, Olof Persson, att effektiviseringen skulle omfatta ca 2000 personer. Det är alltid ett tufft besked att lämna för en chef då det kan påverka många människors vardag och liv. Samtidigt är det oerhört starkt att AB Volvo ser över kostnaderna samtidigt som efterfrågan väntas öka och bolaget står rustade med produkter som efterfrågas på marknaden. Neddragningar skall i första hand ske på konsultsidan och frivilliga avgångar.

Beskedet visar att Göteborg, Västsverige och hela Sverige är mycket beroende av AB Volvo och övriga företag inom industrin. Det visar också på det starka sambandet mellan tjänstesektor och tillverkande företag. Konsulterna som berörs räknas ju t ex till tjänsteföretagen. Gör man kostnadseffektiviseringar berör det även andra tjänsteföretag som är underleverantörer till industrin.

I Sverige skall vi vara stolta över att vi har en industri. Många är de som är förundrade över hur ett litet land som Sverige kan ha så stor andel tillverkningsföretag i landet, som i sin tur genererar varuexport och en positiv handelsbalans. Det finns många länder som står i färd att ”återindustrialisera”. Främsta exemplet på det är England. Studier har funnit att länder med en bra mix av tjänste- och tillverkande företag står sig starka i konjunktursvängningarna.

Politiskt är det idag för liten debatt kring industrin och dess nyttor. Det var ett tag sedan vi hade en ”industriminister”. Kanske är det läge att ha en industriminister igen. En minister som särskilt ser på alla de behov som tillverkande företag har. En strategi för hur vi ska flytta hem viss produktion till landet igen och att fler får sysselsättning, trots automatisering och effektiviseringar. Vad industrin bl a behöver är kompetens inom alla områden, därför är det viktigt att ungdomar attraheras av att arbeta inom industrin. Att alla spännande yrken visas upp och att industrin ses som en utvecklingsbransch. För visst är det spännande med nya krav inom hållbar utveckling, globalisering, befolkningsutveckling, urbanisering, ny teknik och nya möjligheter etc. Här har svenska företag en stor möjlighet att ligga på framkant.

AB Volvo kommer reda ut effektiviseringen och vara starkare på marknaden. Vi kommer fortsatt vara beroende av välmående industriföretag. Det är alla gånger ingen lätt resa, men om vi inte har framtidstron, tron på våra tillverkande företag, dess lönsamhet och bidrag till tillväxten,  vem ska då ha det?