Vi måste se bortom nationens gränser

Därför behöver vi en höghastighetsbana.

Gustav Adolf var träffsäker när pekade på platsen för Göteborg och sa: ”Här ska staden ligga”. Vår stad ligger nästan på mittpunkten mellan Oslo och Köpenhamn. Det är 32 mil till respektive stad och inom en radie av 30 mil bildas cirka 44 000 företag varje år. 

I dag har vi bra vägförbindelser, men järnvägen är synnerligen eftersatt. Det tar fyra timmar att ta sig från Göteborg till Oslo med tåget. Hade vi haft en höghastighetsjärnväg hade den resan kunnat klaras av på drygt en timme. Det finns många skäl att satsa på infrastruktur. Det ökar möjligheterna för företagen att hitta rätt kompetens och den enskilde får möjlighet att söka jobb över ett större geografiskt område. En höghastighetsbana skulle dessutom innebära en vinst för miljön eftersom godstrafik då skulle kunna flyttas från väg till järnväg (borde vara intressant för Norge som inte uppfyller klimatmålen på transportsidan).

En höghastighetsjärnväg mellan Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn skulle binda ihop en region på cirka åtta miljoner människor och skapa den starkaste arbetsmarknadsregionen i Norden – ”Flestkusten”. Men av allt att döma kommer det dröja innan vi ens har full tvåspårig järnväg mellan Göteborg och Malmö. De styrande i Stockholm är mer intresserade av en snabb förbindelse till Helsingfors.

Det finns skäl att slåss för vår sak. Om ”Flestkusten” blir en region hamnar Göteborg i centrum. Högteknologiska centra kan bindas samman med högskolor i Köpenhamn, Malmö/Lund, Halmstad och Oslo. En timmes resa till forskningscenter som ESS och Max IV i Lund är en svindlande, men inte på något sätt orealistisk tanke.

Tragiskt nog ingår inte höghastighetsbana mellan Oslo-Köpenhamn i Sverigeförhandlingen där landets stora infrastruktursatsningar planeras. Det borde vara självklart. Endast vi själva kan påverka framtiden, men för att utöva påverkan på betydande personer i Stockholm krävs enighet mellan alla grupperingar i Göteborg, liksom samsyn i landet. Vi har också mycket att vinna nationellt på en slopad mental riksgräns mellan Norge och Sverige. I en framtida kamp om kompetens måste vi vara gränslösa. Framtiden ligger längs ”Flestkusten”!